Beckas blogg

På sista mötet predikade Påvens hovpredikant Cantalamessa, en söt Italiensk man som hade oerhörd utstrålning.
Vis är han också och jag önskar jag hade fått tillfälle att sitta ner och prata med honom. Han hade nog haft ett och annat att lära en sån som mej.

Veckan i Borås gick så oerhört fort. Vi hann inte ens blinka och så var det söndag och vi skulle lämna stan.
Men veckan har varit fantastisk på många sätt och den har satt spår i mej, spår jag bär med mej.
Skulle inte vilja va utan denna veckan och allt vad den har betytt för mej.
Nu ska jag bara försöka hålla fast vid det som jag har upptäckt.
En bön om hjälp stiger upp från mitt hjärta typ hela tiden. Jag själv fixar det inte, men med hjälp från ovan och stöttande människor i min omgivning så vågar jag ta steg framåt.

..."ge mej mod att våga den bästa resan, det enda som håller och bär"...