Livet med en idrottsman - not so very fancy.




4 dagar utan Andreas ligger framför.
Gårdagskvällen spenderade vi tillsammans men nu kommer det dröja tills vi kommer ses mer än "gomorron älskling" och "gonatt älskling".

För tillfället är jag väldigt trött på att vi ses så lite.
Men nästa helg är han ledig = inga matcher. Ni anar inte hur mycket jag ser fram emot det!
Vi har inte haft en ledig helg tillsammans sen....ja, det är så längesen så jag minns inte när. Slutet av augusti kanske? Möjligen någon helg i september.
2 månader. Det är länge.

Med matcher varje helg och träningar 4 kvällar i veckan blir det många ensamma timma för mej.
Ni som känner mej vet att jag inte är så förtjust i att vara ensam.
Tur att jag har Sixten. Han har inga träningar att gå på, går inte ens utanför dörren.
Han kan man lita på i vått och torrt!

Dessutom är det trist, tråkigt och tungt att behöva sköta hemmet på egen hand.
Men du fick ju göra det ensam när du var singel och bodde själv, tänker ni.
Ja, helt sant, men nu finns dubbelt så mycket tvätt, det är tre dubbelt så mycket mat som ska handlas, det måste lagas mat mer eller mindre varje kväll (han måste ha lagad mat när han kommer hem från träning - order från coachen), det blir dubbelt så skitigt, dubbelt så mycket disk osv, osv. Ja, ni fattar nog poängen.

ÖVK är skyldig mej en diskmaskin, då hade i alla fall diskningen blivit enklare.
Det är väl ändå inte för mycket begärt??
Jag låter dom ha Andreas 4 kvällar i veckan + alla macher = mycket generöst.
Då kan dom ge mej en diskmaskin.

För någon helg sedan var det Nordic Cup i Örkelljunga. Inför söndagens match var förutsättningarna så här:
vinst = de kommer etta i gruppen och åker till finalspel i Sollentuna i januari.
förlust = de kommer sist i gruppen och inget finalspel i Sollentuna = en ledig helg.
Även om jag med mitt yttre, mina handklappningar och hejarop, ville att dom skulle vinna så ville mitt hjärta annorlunda.
I helgen är det en liknande situation. De spelar en match på lördag, vinner dom den blir det en till match på söndag. Vid förlust på lördag åker dom hem samma dag. Ja, ni har redan räknat ut det - jag har absolut inget emot att dom förlorar.
Usch, jag är en dålig flickvän...

Folk i min närhet undrar hur jag orkar och står ut.
Älskar man mycket så orkar man mycket. Och står ut med ännu mer.
Det finns inte på världskartan att jag skulle lämna honom, hjärtat går i sönder bara vid tanken.
Jag är fullkomligt och oåterkalleligt förälskad i den mannen. Och mycket mer än bara förälskad.
Han är allt och mycket mer jag någonsin velat ha hos en man.
Stunderna vi spenderar tillsammans är underbara och härliga.
Vi skrattar, pratar, myser, njuter och fixar.
Men dessa stunder är allt för få.
En kväll i veckan + en dag (om vi har tur) på helgen är för lite. Jag vill ha mer.
Men det finns inget jag kan göra. Han har skrivit på kontraktet. Lovat.
Det finns inget att göra åt denna situation.
Ingenting.

Som tur är han en gammal gubbe som inte kommer orka träna på denna nivån så länge till.
Elitidrottsmannen kommer snart bli en fd elitidrottsgubbe.
Att bli gammal och äldre är, som ni hör, inte alltid negativt.



By the way, idag är det ett år sen jag och Andreas hade vår första dejt. Men det är en annan historia, dock det som ledde till allt det jag beskrivit ovan - min kärlek till Andreas.

Och nu ska jag gå och laga mat till - ja, just det - min hårt tränande idrottsman.


Kommentarer
Postat av: Elin

Gumzan.. jag vet hur det är :(

2009-11-13 / 14:22:35
Postat av: Fröken Einstein med en smärre psykos

Det måste vara jättejobbigt att dela med sig av honom så mycket, men jag förstår hur du resonerar. Och jag tycker absolut att du ska kräva en diskmaskin!



sv: Vi hade glöggkväll igår, riktigt mysigt :D Vad händer hos dig idag?

2009-11-14 / 10:09:15     URL: http://flischyflaschoo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?